Riksdagsvalet 2014 idag. Tänk att lilla hjärtat kommer vara drygt 4 år vid nästa val. Undrar hur en ny riksdag/regering påverkar hennes första år i livet. Jag vet vilken politik som påverkat hennes tillblivelse, med möjligheten att få tidig fertilitetshjälp och välja egen vårdgivare exempelvis. Snart kommer barnbidraget, föräldraledigheten och förskolan som också kan komma att förändras till det bättre eller sämre beroende på vem som har makten. Och givetvis vår miljö, klimat och omvärld.

Allt kommer ha betydelse för hur hennes framtida liv blir - oavsett arv, genetik och uppfostran som jag och min sambo bidrar med så finns där en omgivning som kommer forma vår lilla tjej till en egen liten person. Det är både hiskeligt läskigt och häftigt. Så jag gör mitt bästa att påverka omvärlden till det jag tror är bäst för min dotter, varav rösta är ett sätt. Med ens känns valet ännu mer viktigt.

111 dagar kvar tills vår älskling är beräknad att komma.

Morgonens tankeverkstad har ägnats åt barnvagn. Jag vill gärna köpa begagnat och inte lägga ner alltför mycket pengar ifall jag ångrar mig senare och vill ha nåt helt annat. Alla föräldrar verkar verkligen resonera olika och lösa det på sitt sätt. Just nu vill jag gärna ha en klassisk Happy Brio och en tjock, rejäl åkpåse. Men vad behöver jag för insats då? En vanlig liggdel, en hårdlift eller direkt i sittdelen? Jag har för mycket fritid just nu som pallar bekymra mig så mycket för det här, det mesta som finns idag verkar ju funka bra och jag vet ju ändå inte hur barnet kommer trivas i vagnen. Det kanske bara är sjal som gäller... Råd mottages tacksamt.

Gick till jobbet men mådde som en säck potatis. Mitt låga blodtryck gjorde sig påmint och jag blev svag och darrig av att stå för länge, nästan illamående, och efter arbetsdagen var jag helt slut och ringde snyftande sambon som beordrade sjukledighet resten av veckan. Jag är inte frisk än, bara att acceptera. Jag får tacka kroppen för sämre immunförsvar för det gör ju faktiskt att den lilla varelsen inom mig inte stöts bort.

Så jag får fortsätta sova och ägna vakna timmar åt att fundera över om fodrad åkpåse är bättre än åkpåse/overall med ärmar, nu när ungen föds under årets kallaste årstid...

Försöker gå upp i utfrågningen av partiledarna på TV4 men tankarna glider iväg och känslorna därtill. De senaste dagarna hemma som sjukledig gör att tanken på jobbet imorgon är ovan och vass i kanten. Folkskygg månne? På ett sätt vill jag bara ligga i sängen, googla på skötbäddslösningar och fnittra förtjust när den lilla rör sig som en virvelvind i magen.

Samtidigt vill jag att tiden ska gå fort och då är väl arbete det bästa för att 3 månader, 21 dagar, 2 timmar, 14 minuter och 16 sekunder ska gå så snabbt som möjligt?

Med långsamma steg och kraxande röst begav jag mig till efterlängtat mvc-besök med mamma som sällskap. Jag fick moderskapsintyg att skicka in till Försäkringskassan samt några fler papper som ska med till BB, exempelvis ett där det står att jag måste vaccineras mot Röda hund för det skydd jag har håller tydligen på att gå ur mig. Ingen fara för babyn hursomhelst.

Mot vadkrampen ska jag prova magnesium och mot det "håll" jag ibland får vid revbenen på höger sida finns egentligen ingen bot, det är normalt och inget att vara rädd för.

Barnmorskan tog blodtrycket mitt (100/60) vilket är lite lågt och så lyssnade vi på bebisens hjärta som slog fint (144/minut). Nu i vecka 24 var även första gången hon mätte magen (sf-mått) och mätte minns rätt 25 cm. Lite över medel men hon betonade att det är ju första måttet så det säger ingenting än. Jag tycker om mätningar och statistik av olika slag så det blir spännande att se om tre veckor då jag ska dit på återbesök. Just nu är magen inne i en tillväxperiod så den kommer nog växa lite till den närmsta tiden.

Den här förkylningen tog hårt på mig. Jag misstänker att graviditeten ger sämre immunförsvar. Dag 3 är jag fortfarande som bedövad i skallen med en näsa tjock som mumintrollet. Jag tar en sjukdag till imorgon och hoppas fortsätta på bättringsvägen. Sambon vill hålla mig hemma på tisdag också, "Du har inte bara dig själv att tänka på nu", och även om jag veknar inför hans omtänksamhet är jag lite för envis. Mår piggare idag och är ganska säker på att jag blir återställd under morgondagen. Vi får se, en dag i taget. Ska ju till mödravårdscentralen imorgon också, jippi! Då kan jag ju inte vara sjuker heller.

Efter att ha jobbat övertid de senaste veckorna, stressat och haft mig, så lugnade det plötsligt ner sig - och jag blev sjuk. Förkyld och allmänt krasslig är diagnosen. Jag lyssnar på min kropp och stannar hemma idag. Magen är mitt sällskap. Det är ju en liten människa därinne som på olika vis gör sin existens påmind. Nyss blev magen stenhård med en sån där kulle igen. Kan det vara huvudet som pressar utåt?

Spännande är det hursomhelst. Vi är nu i tjugofjärde veckan, 162 av 280 dagar har passerat och jag längtar mig blå efter vårt lilla knyte.

Vaknade flera gånger inatt av att vaderna krampade. Hann inte mer än somna om förrän den andra började. Aj-aj! Idag är jag fortfarande öm. Jag är dock nöjd att jag inte har fler krämpor även om magen plötsligt gör sig påmind när jag böjer mig fram, det känns liksom fysiskt att magen vuxit. Bara 120 dagar kvar till BF nu...

- Vad är det som luktar så, kokar du kräm?

Jag kränger av mig jackan och sniffar i luften. Sambon möter mig i hallen, oförstående.

När han lägger händerna på mina kinder och kysser mig välkommen hem är det som att han parfymerat sig med jordgubbsdoft.

- Nej... Men jag åt en glass för tio minuter sen

.Det var det här med graviditet och känslighet för lukter, ja...

Jag har ågren inför en ny arbetsvecka. Vill bara vara med min Älskling och vårt barn, gå in i bebisbubblan och släppa alla bekymmer. Det känns inte roligt att jobba längre. Motivationen tryter och kraven för höga. Jag behöver en paus. Och det är fyra månader dit. 130 evighetslånga dagar tills hon kommer. Gå på föräldraledighet kan jag förmodligen inte göra förrän tidigast 1 december. Och då måste jag ta av värdefulla föräldradagar eftersom jag inte har så många semesterdagar kvar efter sommaren. Tur att julen har många röda dagar.

Hur ska ni andra göra som väntar barn december/januari?

Så är ännu en ny vecka i hamn. Lillan sparkar ibland, det kanske känns som en fisk som rycker till med stjärten eller en liten mus som hoppar inne i magen, det liksom sprätter till. Min mage är inte så mycket större än förra veckan men jag har ingen stress, det är väl bara positivt att inte bli tung för tidigt.

Jag älskar hur kroppen påverkas av graviditeten. Än så länge väldigt milt, men det är ändå spännande. Just nu i andra trimestern händer följande:

- Sparkar. Jag älskar att lägga handen på magen och känna hur det rör sig därinne varje dag. Och hur mysigt som helst när blivande fadern ivrigt lägger sin hand på magen så fort han har möjlighet, för att uppleva detsamma.

- Ömma bröstvårtor. Skönt att slippa onda, ilande bröst som i början, men de är fortfarande känsliga. Och mörkare.

- Kramper/muskelvärk i vaderna. Under en period har jag vaknat på natten av smärta i höger vad. Som tur är har jag inte känt det på några dagar, kan bero på att jag druckit mer mjölk enligt husmorstips. Inte lika kul förändring, men fascinerande.

Krämpor, kom an bara, jag är redo!

Fick hem två små söta blåa byxor och en klänning i storlek 50/56 som jag vunnit på traderaauktion. Nu får jag lugna mig lite.

Jobbet är såå jobbigt just nu. Därför ser jag verkligen fram emot att ta ett uppehåll från arbetslivet där jag varit på heltid i tre år nu. Och så längtar jag efter lillan. Jag trodde inte jag skulle längta så starkt efter barnet. Jag har liksom tänkt att det viktigaste är att vara gravid, och att jag skulle vara tillfreds med tanken på att vara gravid tills det blir dags för förlossning. Istället kan jag drabbas av sån längtan efter just HENNE, det är som om jag knappt kan andas. Jag vill ha henne i min famn. Såklart ska hon växa klart därinne, men det är känslan av en enorm längtan efter just detta barn, vårt barn, och inte vilket barn som helst. Jag längtar efter henne så jag nästan får krupp (!)

Jag ägnar söndagseftermiddagen åt en liten inventering av de babykläder jag köpt hittills. Vill lugna mig lite så jag inte köper för mycket små storlekar och för mycket av någon viss sorts plagg. Vissa kläder saknar storleksmärkning så då har jag gissat (allt utom ett par enstaka plagg är ju köpt på secondhand).

50-56

1 långbyxa

1 kortbyxa

1 långärmad tröja

1 kofta

6 kortärmade bodies

2 långärmade bodies

1 mössa

3 par strumpor

0-6 mån

62

1 kofta

6 långärmade bodies

1 tjockare inneoverall

1 långbyxa

68-70

5 kortärmade bodies

2 långärmade tröjor

1 långärmad body

1 kofta

74/80 - 1 år

1 kortärmad tröja

1 långärmad kofta

1 klänning

Idag sparkade lilla gumman när jag satt och jobbade, det var full rulle därinne och hur mysigt som helst. Som popcorn i magen!

Idag har vi dessutom gått halvvägs, jag kan knappt tro det. 50% avklarat. Resterande tid kommer gå snabbt, och för varje dag som går utvecklas hon ytterligare ett steg mot att bli ett fullkomligt barn.