Gravid 35+2: Sömn

Lillan är som vanligt vaken och dribblar med fötterna nu sent på kvällen/midnatt. Om jag får gissa på hennes sovvanor utanför magen kommer hon sova några timmar på kvällen från 19.00 och vakna lagom till 22-23, aktiv och pigg på livet. Inte helt kompatibelt med mina egna vanor då jag till vardags går och lägger mig då, men man får väl anpassa sig. Blir roligt att se om hon är mer kvällspigg än morgonpigg, då brås hon på sina föräldrar.

Jag älskar när den lilla foten glider fram och tillbaka innanför min hud. Så nära, men ändå inte. Vill så gärna ta ut och hålla henne. Jag försöker planera för hur nätterna kommer bli. Hur hon ligger i spjälsängen bredvid, vaknar och pockar på uppmärksamhet, jag lyfter över henne till mig och ammar, eller går till badrummet och byter en våt blöja. Kommer det vara ok att väckas flera gånger per natt, eller en outhärdlig mardröm? Hur kommer jag må om jag måste vagga och vanka varje natt? Givetvis räknar jag med stöd och avlastning av sambon, men det känns mer rättvist att den som jobbar får mer sömn. Och om amningen funkar är det nog mamma som blir förste tröstare. Turligt nog har jag väldigt lätt att somna om. I yngre dar satte jag klockan mitt i natten bara för att uppleva lyxen av att vakna vid 3.00 och få somna om innan alarmet gick igen vid 6.30. Men gå sömnlös om jag är trött ser jag inte fram emot.


Kommentarer
Hannah

Jag och Fredrik tänkte oss värsta möjliga scenario med vaken bebis i några månader, men det blev tyvärr ännu värre :) Men man klarar det! Ibland är man så trött så man vet inte om man är vaken eller sover men det går ju ändå på nått vis. Vi var noga med att prata om hur vi mådde och avlösa varandra så gott det gick. Jag trodde vi skulle bråka massor när vi var så trötta men det blev inte så som tur var. Vi var till och med till läkaren med Elis för att se så inget var fel med honom som vaknade så ofta på nätterna, då var han nog ett år ungefär. Det viktigaste att komma ihåg när det är som värst är nog att det kommer gå över, förr eller senare. Oftast så går det ju i perioder men det enda man kan räkna med som förälder är att sömn blir det inte mycket av, och får man en sovande bebis så är det bara en bonus! Det var nog när jag slutade jaga sömnen och accepterade att sova får jag göra om 18 år som det kändes bättre haha :D

Svar: Jag antar utmaningen!!!
Tjejen bakom Kampen mot pco

2014-12-01 @ 19:59:16
URL: http://mammasnart5.blogspot.com


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Kampen mot PCO

Drömmen om ett barn - äntligen gravid!

RSS 2.0