Jag lever en dröm...! Vi var till barnmorskan idag, jag och Älskling. På inskrivningen var det bara jag eftersom tiden var kass, men den här gången passade den oss båda. Som sist tog vi mina värden. Blodsockret och blodtrycket var bra, men mitt Hb var något lägre än sist, har för mig att jag hade 114 i början och nu 111. Så inga järntabletter behövs än men jag ska försöka få i mig järn via kosten. Så till middag blev det blodpudding och apelsinjuice till dryck, hehe.

Men det bästa av allt - livmodern har vuxit som den ska, kanten jag känner strax under naveln är livmoderns kant - och vi fick höra fostrets hjärta slå! 144 slag i minuten fick BM det till. Helt underbart! Nästa gång vi ska till barnmorskan är inte förrän i september, i vecka 25.

Tänk att du finns därinne, lilla barn. Då är det säkert dina sparkar jag känner ibland, som små trumslag/buffar när jag exempelvis sitter ner och äter. Och imorgon får vi ses igen, på rutinultraljudet, åh jag längtar! Det här blir mer och mer verkligt; Drömmen ska bli verklighet!