Det sämsta med att göra barn är att det är så lång väntetid mellan chanserna. Olidligt... det enda man kan göra är att prata med andra i samma situation på FL, jobba och planera inför semestern.
Om jag inte får två streck på stickan om fjorton dagar så måste jag vänta till mitten av augusti innan nästa behandling kan påbörjas.
Jag har redan börjat känna efter symptom vilket är urlöjligt egentligen. De ömma brösten består pga. Puregonet och det är väl ett lågt pris att betala. En del verkar ha fått värre biverkningar än så. I smyg har jag även kollat upp eventuellt BF (beräknat förlossningsdatum) om det skulle ta sig den här gången, och det blir i så fall 2 mars. Tihi. Jag strunter i att jag trissar upp mig själv - jag mår bra av att drömma mig bort och tror inte att besvikelsen blir alltför stor om jag inte lyckas på första försöket.
Får nog återkomma när jag har något mer intressant att säga. Hej då så länge!