Jag fick min diagnos vid 19 års ålder. Gynekologen gav mig svaret på alla frågor och funderingar och misstankar jag haft under tonåren. Oregelbunden och ofta utebliven mens. Finnar. Rund mage. Sötsug. I stora drag är det så min PCO märks på mig. Jag har jämfört med många andra en ganska mild och lindrig variant.
Min största rädsla är inte att jag ska få några barn, utan att jag ska ha svårt för att få barn. Barn kan jag få i olika former, de måste inte komma ur min kropp rent fysiskt. Men jag ser inte fram emot den resa jag förställer mig att jag kommer få genomlida när den dag väl kommer då sambon och jag vill försöka bilda familj. En resa jag målar upp som svart fylld av negativa testresultat, besök hos läkaren, tårar och tant röd som dyker upp strax efter BIM.
Jag har startat denna blogg för att för min egen skull, anonymt, ventilera mina tankar samt dokumentera min resa vart jag än är på väg.
Jag vill gå ned i vikt - ja.
Jag skulle hemskt gärna vilja bli mer vältränad - ja.
Jag skulle vilja ha en regelbunden ägglossning - ja.
Jag skulle behöva träna mer - ja.
Jag skulle behöva äta mer som en diabetiker bör - ja. Dvs. dra ner på sockret och äta mer regelbundet.

Jag har börjat lite smått med träning, tillsammans med en vän. Jag är inte helt motiverad. Jag är sötsugen som en godisråtta men genom att jag skriver ner mina synder här hoppas jag på förbättring. Äta mer regelbundet, träna mer och kanske bygga muskler som man tydligen kan ganska lätt pga. PCO?
Allt detta för att en dag kanske ha skapat de rätta förutsättningarna för att låta ett litet frö gro i magen på mig. Och kanske få en snyggare profil?

Jag väger idag 64 kg. Vad väger jag imorgon?

Det här är min blogg om kampen mot PCO och ett sundare jag.

Ciao.